En samling arkivord med förklaringar
There are 94 entries in this glossary.All
| Term | Definition |
|---|---|
| AAS |
Arkivsamfundet AAS är en ideell förening för statligt anställda arkivarier och registratorer. De arbetar för att "främja administrativ utveckling, dokumentstyrning, diarieföring, arkivvård, arkivforskning och därmed angränsade frågor inom statlig verksamhet". Medlemskap ger tidningen Tema Arkiv fyra gånger om året samt inbjudningar till de arkivdagar, kurser och andra arrangemang som anordnas av AAS. För mer information se AAS hemsida.
|
| Åldringsbeständigt |
Papper papper med förmåga att motstå åldrande.
|
| Ängrar |
Vid sidan av brand, brandkår, nederbörd, stöld och flytt en av arkivens värsta fiender.
|
| ARAB |
Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek ligger centralt i Stockholm. Här finns både ett omfattande bibliotek samt drygt 5000 arkiv efter framförallt föreningar, fackföreningsrörelsen samt enskilda personer (t ex Olof Palmes arkiv). Arkivet har också en stor samling av fanor. ARAB arbetar också med service åt arbetarrörelsens organisationer (planering av dokumenthantering, ordna och förteckna arkiv m m). För mer information se ARAB:s hemsida.
|
| Arkiv och Dokumentmässan |
Årligt återkommande konferens och mässa som hålls i Sollentunamässan. Huvudarrangörer är AAS och SIMA. På mässan finns framförallt utställare från olika IT-företag som erbjuder system för elektronisk dokumenthantering och diarieföring, men också t ex Riksarkivet, DIK och Dokumenthuset brukar ha en monter på mässan. I samband med mässan anordnas också en konferens med talare från både arkivvärlden och andra branscher.
|
| Arkiv, samhälle och forskning |
Tidning som ges ut 2 gånger om året av Arkivsamfundet. Tidningen innehåller artiklar, rapporter, debattinlägg, recensioner av nytillkommen litteratur inom arkivområdet, och kan sägas vara arkivvärldens motsvarighet till Historisk tidskrift.
|
| Arkivens dag |
Sedan 1998 anordnas varje år en lördag i november Arkivens Dag runtom i landet. Det är ett sätt för arkiven att visa upp sig och förhoppningsvis dra till sig nya användargrupper. Man vill dels visa upp det svenska kulturarvet, dels visa det arbete som utförs för att säkerställa att kulturarvet kommer att finnas kvar. Många arkiv håller öppet hus, ordnar visningar, föredrag och utställningar, säljer böcker m m. Första året drog arrangemanget ca 35000 besökare runt om i landet.
|
| Arkivförteckningsprogram |
På marknaden finns idag tre olika system, Arkivverkets gamla Arkia (en ny version är på gång dock), Imagons system Klara och Visual Arkiv, som säljs av ADB-kontoret i Göteborg. Om dessa kan sägas att de två sistnämnda har många fler funktioner än Arkia. Alla tre systemen bygger på Allmänna arkivschemat. Hur den nya Arkis 2 kommer att bli återstår att se. På vissa arkiv väljer man att skriva sin arkivförteckning i Word, eller i hemsnickrade databaser. |
| Arkivpedagog |
Arkivpedagog är ett nytt och mycket ovanligt yrke i dagens Sverige. En arkivpedagog arbetar med att göra arkiven synliga och användbara för allmänheten, framförallt grupper som inte brukar komma i kontakt med arkiv. T ex kan man som en arkivpedagog i Skåne besöka skolor med en gammal resväska full av spännande handlingar, som eleverna sedan får använda i skolarbetet.
|
| Arkivsamfundet |
Svenska arkivsamfundet har funnits sedan 1952, och har till uppgift att "väcka och vidmakthålla intresset för arkiv i offentlig och enskild ägo, att arbeta för den svenska arkivvårdens utveckling och att sprida kännedom om dess uppgifter och villkor". Medlemmarna kommer från olika sektorer av arkivvärlden. Samfundet anordnar seminarier och konferenser, samt ger ut tidskriften Arkiv, samhälle och forskning. För mer information se Arkivsamfundets hemsida.
|
| Arkivverket |
Samlingsnamn för Riksarkivet, Krigsarkivet, landsarkiven och SVAR.
|
| ASL |
ASL står för Arkivregister Stockholms Län, och är en databas över arkivbestånd från hela Stockholms län. Både kommun-, landsting- och folkrörelsearkiv finns registrerade. ASL finns på CD-ROM och uppdateras regelbundet. Skivan kan beställas genom Stockholms stadsarkiv, som förvaltar registret tillsammans med bland annat Riksarkivet och ARAB. |
| Back up |
Säkerhetskopiering av datalagrad information. Detta bör ske regelbundet, t ex varje natt, en gång i veckan eller en gång i månaden. Hur ofta beror på hur viktig informationen är, samt hur "statisk" informationen är. Back up kan inte användas för långtidslagring då den är plattforms- och programberoende. |
| Bokbinderi |
Vissa myndigheter och kommuner binder fortfarande in styrelseprotokoll, diarier och andra viktigare handlingar. Se till att anlita en bokbindare som dels följer de gamla statliga reglerna om inbindning (KRFS 1981:2 ) och som kan garantera en säker förvaring (framförallt mot brand och stöld) under arbetet.
|
| Bokföringslagen/Bokföringsförordningen |
Den nya bokföringslagen (1999:1078) trädde i kraft 1 januari 2000. Den innehåller en viktig förändring för arkivarier. Den sk varannanlänksprincipen tas bort, vilket innebär att varannan länk i bokföringskedjan inte behöver vara i läsbar form (papper eller mikroskrift), utan får vara i "icke läsbar form", d v s på digitala medier. Däremot måste liksom tidigare årsbokslut och årsredovisning alltid vara i läsbar form. En ny bokföringsförordning för de statliga myndigheterna kom år 2000 (2000:606). Lagtexten hittar du genom vår länksida. |
| Bokföringsnämnden |
BFN är ett statligt expertorgan med uppgift att utveckla god redovisningssed. Nämnden ger ut allmänna råd och informationsmaterial om tillämpningen av framför allt bokföringslagen och årsredovisningslagen. På deras hemsida finns bland annat deras allmänna råd om arkivering av bokföringsmaterial. |
| CD-R |
Beteckningen står för Compact Disc - Recordable. Dessa skivor bränns i en CD-brännare. Skivorna är uppdelade i flera spår. Några saker att tänka på när man bränner CD-R med information som ska vara läsbar under en längre period är dels att skivorna ska brännas med låg hastighet (ju snabbare, desto sämre kvalitet), dels att använda guldskivor framför gröna skivor, samt sist men inte minst att alltid använda välkända märken. Det är också viktigt att ha en vibrationsfri miljö när man genomför bränningen. Om man vill läsa mer finns skriften "Lagra information på CD-R för framtiden", SP Rapport 1999:26. (SP = Statens Provnings- och forskningsinstitut).
|
| CD-ROM |
Beteckningen står för Compact Disc - Read-Only-Memory. Detta är masstillverkade skivor som inte bränns utan"pressas". En CD-ROM med dokument på har ett enda spår, till skillnad från andra CD-skivor.
|
| CD-RW |
Beteckningen står för Compact Disc - Rewritable (omskrivbara). Till skillnad från CD-R kan denna skiva brännas om flera gånger, vilket gör den användbar vid bland annat säkerhetskopiering, där man endast behöver informationen en kort period.
|
| CD-WORM |
Beteckningen står för Compact Disc - Write-Once-Read-Many. Denna skiva bränns en gång och kan sedan läsas många gånger.
|