En samling arkivord med förklaringar
There are 94 entries in this glossary.
All |
A
|
B
|
C
|
D
|
E
|
F
|
G
|
H
|
I
|
J
|
K
|
L
|
M
|
N
|
Ö
|
P
|
Q
|
R
|
S
|
T
|
U
|
V
|
W
|
X
|
Y
|
Z
All
| Term | Definition |
|---|---|
| Cookies |
En cookie är en textsträng som skapas vid besök på en webbsida. Textsträngen skapas av webbsidans server och den skickas till den lokala dator som besökt webbsidan. Det finns tillfälliga cookies, som "dör" när ett besök på en webbsida avslutas. Det finns också permanenta cookies, som lagras på den lokala datorn under en längre tidsperiod. Nästa gång webbsidan besöks av den lokala datorn skickas cookien till sidans webbserver. Med hjälp av den kan webbsidan sedan anpassas (utifrån uppgifterna om det förra besöket). Cookie-tekniken används också för att t ex hålla reda på en digital shoppingvagn, skicka individanpassad reklam m m.
|
| Datainspektionen |
Statlig myndighet som bland annat har till uppgift att övervaka att datalagen och numera också personuppgiftslagen följs, och på så vis förhindra att människors personliga integritet kränks. Datainspektionens författningssamling DIFS innehåller regler för hur personuppgifter ska behandlas. Det är till DI som en organisation anmäler antingen sina personuppgiftsbehandlingar eller sitt personuppgiftsombud. På DI:s hemsida finns förutom lagtexten ett flertal broschyrer och annan bra information om personuppgiftslagen.
|
| Diarieföringssystem |
I stort sett alla myndigheter och kommuner använder sig idag av datasystem vid diarieföring - blanketternas tid är förbi. Det finns ett flertal system att välja mellan på marknaden. Allt fler av systemen går idag att bygga ut till hela dokumenthanteringssystem, där handlingarna i ärendena finns inscannade eller på annat sätt kopplade direkt till systemet. Men det finns också mindre och enklare system som passar för organisationer med liten mängd ärenden per år.
|
| Digital bildhantering |
Digital bildhantering innebär att handlingar scannas in och sparas som en bild på något digitalt medium. Det blir allt vanligare och är ett sätt för arkiv, museer och andra organisationer att dels göra material tillgängligt för en större krets användare, dels skydda känsliga originaldokument mot slitage. Idag är det ofta kartor, ritningar och foton som digitaliseras. Flera museer och arkiv har bilddatabaser på Internet. En bra bok för den som vill lära sig lite om bilddigitalisering är "Introduktion till Bilddigitalisering" av Besser och Trant (utgiven av Getty Information Institute). Kurser i digital bildhantering ges bland annat på Riksantikvarieämbetets fotoenhet.
|
| Digitala signaturer |
Digitala signaturer identifierar personer över Internet och säkerställer äkthet hos information. En digital signatur är "omvandling av information på ett sätt som endast avsändaren av informationen kan utföra och som låter mottagaren kontrollera informationens äkthet, innehåll och avsändarens identitet". Observera att digital signatur inte är exakt detsamma som elektronisk signatur. En digital signatur bygger alltid på asymmetriska nyckelsystem, där en publik och en privat nyckel används. En elektronisk signatur däremot kan bygga på symmetrisk, asymmetrisk eller annan slags kryptering. Se mer under "Elektroniska signaturer".
|
| Dokumenthanteringssystem |
På marknaden finns idag en uppsjö av system för elektronisk dokumenthantering. Ett besök på mässan Arkiv & Dokument ger en uppfattning om hur mycket som finns. |
| DTD |
DTD kommer man i kontakt med i samband med XMLoch SGML. DTD står för Document Type Definition (Dokumenttypsdefinition), och specificerar vilken struktur ett XML-dokument får ha. DTD:n innehåller regler för hur informationen får struktureras - t ex vilka element som får förekomma och vilka attribut som finns till varje element.
|
| E |
Huvudavdelning i Allmänna arkivschemat, avseende inkomna handlingar. Här läggs också korrespondens.
|
| Elektroniska signaturer |
Elektroniska signaturer identifierar personer över Internet och säkerställer äkthet hos information. Sedan 1 januari, 2001 gäller en lag och en förordning om kvalificerade elektroniska signaturer, SFS 2000:832, samt en förordning SFS 2000:833. En elektronisk signatur definieras i lagen som data i elektronisk form som är fogade till eller logiskt knutna till andra elektroniska data och som används för att kontrollera att innehållet härrör från den som framstår som utställare och att det inte har förvanskats. På statskontorets hemsida finns också en del användbara skrifter för den som vill läsa mer om digitala och elektroniska signaturer. I Riksarkivets rapport "Elektronisk dokumenthantering - en rättslig problemorientering" kan man också läsa om signaturer. |
| Enskilda arkiv |
Benämning på arkiv som inte lyder under det offentliga.
|
| Etiketter |
Arkivkartongerna i ett arkiv skall vara etiketterade. Självhäftande etiketter går att köpa från Landsarkivet i Lund. |
| F |
Huvudavdelning i Allmänna arkivschemat, avseende handlingar ordande efter ämne.
|
| Förteckningsplan |
Plan enligt vilken förteckningarna över en grupp av likartade arkiv skall upprättas och föras. Används ibland felaktigt om innehållsförteckningn.
|
| G |
Huvudavdelning i Allmänna arkivschemat, avseende räkenskapsmaterial.
|
| Gallra |
Förstöra handlingar eller uppgifter i handlingar.
|
| Gallringsfrist |
Den tid som skall passera, innan gallringen får verkställas.
|
| Gallringsplan |
Förteckning över när gallringen skall verkställas. |
| Gem |
Ett icke arkivvänligt föremål, som bör avlägsnas från arkivalierna. |
| H |
Tidigare huvudavdelning i Allmänna arkivschemat, avseende statistik. Ingår inte i nuvarande Förteckningsplan.
|
| Hildebrand, Emil |
Riksarkivarie och den store reformatorn inom svensk arkivvård. Införde 1900 regler om att myndigheters arkiv skall förtecknas, skrev 1902 en uppsats om proveniensprincipen och införde 1903 det Allmänna arkivschemat. Se vidare artikel på Sällskapet Emil Hildebrands hemsida.
|
All |
A
|
B
|
C
|
D
|
E
|
F
|
G
|
H
|
I
|
J
|
K
|
L
|
M
|
N
|
Ö
|
P
|
Q
|
R
|
S
|
T
|
U
|
V
|
W
|
X
|
Y
|
Z
Glossary 2.64 is technology by Guru PHP