En samling arkivord med förklaringar
There are 94 entries in this glossary.All
| Term | Definition |
|---|---|
| Överlämna |
Formellt överföra ansvar för arkiv.
|
| Proveniensprincipen |
Arkivvetenskaplig teori som bygger på respekt för arkivens ursprungliga ordning och som innebär att varje arkivbildares handlingar betraktas och bevaras som en organiskt framvuxen enhet och helhet.
|
| Quadra |
Fyrkantig på latin. Kan användas för att beskriva en handlings eller volyms fyrkantiga form.
|
| Records manager |
Records manager är den engelskspråkiga världens namn på en arkivarie som arbetar med dokumenthantering. I boken Records management. Integrated information systems av Wallace, Lee & Schubert (1992) kan denna yrkesgrupps historia, karriärvägar och medellöner studeras tillsammans med uttömmande information om olika metoder för att skapa alfabetiska och numeriska kortregister, numrera hyllsektioner och mycket annat. |
| Regeringskansliets arkiv- och dokumentce |
Regeringskansliets arkiv- och dokumentcenter är centralarkiv för myndigheten Regeringskansliet, utom UD som har ett eget arkiv. Här finns handlingarna från regeringens och departementens verksamhet från 1975. Äldre handlingar finns på Riksarkivet. Adressen är Fredsgatan 6 och det är öppet vardagar mellan 9 och 16. För mer information se hemsidan: www.regeringen.se |
| Registratur |
Ordet registratur användes förr för att beteckna renskrifter av koncept (utkast) och enligt allmänna arkivschemat skulle registraturet förtecknas under huvudavdelningen B. Idag används ordet oftast synonymt med registratorsfunktionen inom en myndighet.
|
| Registrering |
Registrering är den verksamhet som Sekretesslagen i sitt 15:e kapitel kräver att myndigheter runt om i landet ska ägna sig åt dagligen. "När allmän handling har kommit in till eller upprättats hos myndighet skall handlingen registreras utan dröjsmål, om det inte är uppenbart att den är av ringa betydelse för myndighetens verksamhet" stadgas i 15 kapitlets första paragraf. Den vanligaste formen av registrering av allmänna handlingar är diarieföring, men i Sekretesslagen ges myndigheterna även möjlighet att välja andra registreringsmetoder. |
| Rensning |
Rensning innebär i den offentliga sektorn att avlägsna sådana handlingar som inte är allmänna handlingar och som inte ska bevaras, exempelvis ur en akt innan arkivläggning av akten sker.
|
| Reversal |
Reversal, är det ord som används inom arkivvärlden för att beteckna ett kvitto på en leverans av arkivhandlingar. |
| Riksarkivet |
Riksarkivet är arkivmyndighet för de centrala statliga myndigheterna i landet och dessutom chefsmyndighet för landsarkiven. Riksarkivets rötter kan spåras ända till medeltiden, men 1618 brukar anges som tillkomstår. Det var då Axel Oxenstierna utfärdade den kansliordning som gav sekreteraren ansvar för riksens arkiv. År 1878 bröts Riksarkivet ut ur Kungl. Majt:s kansli och blev ett eget ämbetsverk. Vid samma tid började Riksarkivet att ta emot andra arkiv och kom därmed att bilda ett verkligt nationalarkiv. Riksarkivet låg länge på Arkivgatan på Riddarholmen i Stockholm, i det hus som idag kallas \"Gamla Riksarkivet\". Idag hittar man i huvudsak Riksarkivet i Marieberg i Stockholm och i Arninge i Täby. Riksarkivets högsta chef är riksarkivarien som för närvarande heter Tomas Lidman. Sin nutida verksamhet presenterar Riksarkivet bäst själv på sin hemsida: www.statensarkiv.se/ra |
| Samling |
En samling är ett bestånd av handlingar som inte vuxit fram på ett naturligt sätt ur en arkivbildares verksamhet, utan som på ett konstlat sätt brutits ur sitt ursprungliga sammanhang och förts samman enligt ämnesprincipen. Ett medvetet samlingsarbete, något som idag betraktas som en styggelse, pågick i de svenska arkiven till dess att proveniensprincipens idéer vann gehör i början på 1900-talet. |
| Serie |
Serier definieras i Arkivvetenskap (red. Anna Christina Ulfsparre) som en följd av volymer eller handling/uppgifter som uppkommit under en arkivbildares verksamhet eller genom senare ordningsarbete och hör samman avseende ämne, funktion eller motsvarande. Vad som avses med "hör samman" är omtvistat och seriebegreppets vaghet leder ständigt till kontroverser kring hur arkiv ska ordnas och förtecknas.
|
| Signum |
Ett signum är en beteckning som i ordnings- och förteckningsarbetet antingen åsätts en serie (seriesignum) eller en volym (volymsignum). Ett seriesignum för en protokollsserie kan, om det allmänna arkivschemat används, exempelvis vara A1, och ett volymsignum i samma serie, d.v.s. den enskilda volymens unika beteckning kan vara A1:1.
|
| Släktforskning |
Släktforskningen är en livaktig folkrörelse och merparten av arkivinstitutionernas besökare torde bestå av släktforskare. Den största släktforskarorganisationen i Sverige heter Sveriges släktforskarförbund och presenterar sig själv och sin verksamhet på: www.genealogi.se, där den vetgirige kan ta del av nättidningen "Rötter". |
| Stockholms stadsarkiv |
Stockholms stadsarkiv är arkivmyndighet i Stockholms stad och, på uppdrag av Riksarkivet, landsarkiv för Stockholms län. Stockholms stadsarkiv har två forskarsalar: en på Kungsklippan i Stockholm och en i Frihamnen. Stockholms historiska databas är en del av Stockholms stadsarkiv. Mer information återfinns på hemsidan: www.ssa.stockholm.se
|
| Strukturprincipen |
Detta är ett annat namn på principen om att ett arkivs ursprungliga inre ordning skall bibehållas i möjligaste mån. (Se "Inre ordning" ovan).
|
| SVAR |
SVAR (Svensk Arkivinformation) är en byrå inom Riksarkivet som arbetar med att tillgängliggöra arkivinformation av olika slag med hjälp av moderna medier (mikrofilmning, scanning, digitalisering). SVAR finns i Ramsele i Västerbotten och har lockar årligen till sig stora mängder släktforskare till Forskarcentrum i Ramsele. Mer information återfinns på hemsidan: www.svar.ra.se
|
| Svensk arkivbibliografi |
Den som är intresserad av att läsa om arkiv kan tack vare föreningen Svenska arkivsamfundet (se ovan under Arkivsamfundet) bläddra i Svensk arkivbibliografi. Det finns tre samlingsvolymer: 1945-1959 (utgavs år 1962); 1960-1979 (utgavs år 1981); 1980-1989 (utgavs år 1991). Sedan 1985 publiceras bibliografierna årligen i samfundets tidskrift Arkiv, samhälle och forskning. Mer kan läsas på samfundets hemsida: www.arkivsamfundet.org |
| Svenskt arkiv |
Skrivmateriel som uppfyller Riksarkivets tekniska krav får märkas med beteckningen "svenskt arkiv". Vanligen stöter man på denna beteckning på pennor med arkivbeständigt bläck och på papper av god kvalitet. Beteckningen är skyddad i lag (1990:783) och den som missbrukar denna beteckning kan straffas med böter. |
| Svenskt diplomatarium |
Svenskt diplomatarium är en enhet inom Riksarkivet som tillgängliggör medeltida handlingar, såväl original som avskrifter genom att publicera dem i serien med samma namn, Svenskt diplomatarium. Skriftseriens latinska namn är Diplomatarium Suecanum. Mer finns att läsa på Riksarkivets hemsida.
|