En samling arkivord med förklaringar
There are 94 entries in this glossary.U
| Term | Definition |
|---|---|
| Universitetsutbildning |
Universitetsutbildning inom arkivvetenskap ges vid följande orter: Stockholms universitet, Göteborgs universitet, Mitthögskolan i Härnösand, Lunds universitet och Karlstads universitet.
|
| Upphovsrätt |
Upphovsrätten har under senare år vid ett par tillfällen kommit i konflikt med tryckfrihetsförordningen. Det mest berömda fallet är sannolikt den s.k. scientologbibeln som lämnades in till regeringskansliet och därigenom blev allmän handling. För att skydda enskildas ekonomiska upphovsrättsliga intressen infördes sålunda en ändring i sekretesslagens 8:e kapitel 27 §. Ändringen trädde i kraft 1 april 2000 och innebär att upphovsrättsligt skyddade verk hindras från att lämnas ut om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att rättighetshavaren lider skada.
|
| Ursprungsprincipen |
Ett annat ord för proveniensprincipen, d.v.s. den arkivteoretiska doktrin som innebär att varje arkiv ska betraktas som en odelbar enhet och inte bör blandas samman.
|
| Urvalsbevarande |
Urvalsbevarande är en metod som tillämpades framförallt under 1970- och 1980-talen för att hantera hastigt växande arkiv. Enligt denna metod skulle endast statistiska urval ur arkiven bevaras för att begränsa kostnaden för förvaring av arkiv och samtidigt möjliggöra forskning. Exempelvis bevaras endast ett urval socialtjänstakter och man har valt att kombinera två urvalsprinciper: regionala urval och individurval. I de kommuner som ingår i Östergötlands, Gotlands och Västernorrlands län samt i Göteborgs kommun bevaras aktserierna i sin helhet (s.k. intensivdataområden). I de övriga kommunerna bevaras dessutom akter rörande personer födda den femte, femtonde och tjugofemte i varje månad. Denna princip överges alltmer, eftersom den rådande uppfattningen är att det är svårt att säkerställa ett statistiskt godtagbart urval, och eftersom de ekonomiska vinsterna som kan göras, jämfört med ett totalt bevarande, inte uppväger förlusten av informationen. |
| Utgallra |
Denna term användes tidigare för att beteckna gallring av en hel serie: "Med gallring förstås den minskning av ett arkiv, som sker genom utgallring av vissa handlingar; gallring och utgallring är således ej liktydliga termer. Att gallra en serie innebär att vissa handlingar i serien i sin helhet avlägsnas och förstöres medan andra bevaras; att utgallra en serie innebär däremot att serien i sin helhet avlägsnas och förstöres. (9 § 3 mom. SFS 1968:473)" skrev Nils Nilsson i sin bok Arkivkunskap från 1973. Denna distinktion anses idag sakna betydelse och begreppet "utgallra" har förpassats till historien. Idag används endast termen "gallra", och även ett så fantasieggande ord som "utgallringsmogen" har lämnat arkivvärldens vokabulär. |

